GW

Detta inlägg om Leif GW Perssons böcker publicerades för första gången våren 2015. Sedan dess så är det uppdaterat flera gånger, främst när det kommer nya böcker. Det är utan tvekan det mest lästa av alla mina blogginlägg någonsin. Tycker därför att det är värt att lyfta fram det igen.

Rätt så ofta, nästan dagligen faktiskt, så är det någon eller några som har kommit hit till min blogg genom att söka på frasen ”i vilken ordning skall jag läsa gw perssons böcker?”. 

Eftersom man skall ge svar på sådant folk vill veta så kommer här svaret på det folk vill veta och har googlat på – ”i vilken ordning skall jag läsa gw perssons böcker?”.

Läsordning för Leif GW Perssons böcker

Denna ordning gäller:

  • Grisfesten
  • Profitörerna
  • Samhällsbärarna
  • Mellan sommarens längtan och vinterns köld
  • En annan tid, ett annat liv
  • Faller fritt som i en dröm
  • Linda – som i Lindamordet
  • Den som dödar draken
  • Den döende detektiven
  • Den sanna historien om Pinocchios näsa
  • Bombmakaren och hans kvinna
  • Kan man dö två gånger?

Så, nu har jag svarat på den frågan.

Jag kan för övrigt tipsa om alla böcker, de är alla väl värda att läsa och man bör läsa böcker i rätt ordning eftersom det bland finns referenser till tidigare böcker. Personligen så har jag läst alla böcker utan den senaste och några av böckerna har jag läst om ett par gånger.

Filmer och TV-serier

En hel del av Leif GW Perssons böcker har för övrigt blivit film och TV-serie. Ett bra exempel på detta är filmen Mannen från Mallorca med  Tomas von Brömssen  och Sven Volter som bygger på boken Grisfesten. Profitörerna blev en film med samma namn och Samhällsbärarna blev film under namnet I Lagens Namn.

TV-serien En Pilgrims Död bygger på böckerna Mellan sommarens längtan och vinterns köld och Faller fritt som i en dröm och TV-serien Den Fjärde Mannen bygger på boken En annan tid, ett annat liv. 

Trevlig läsning

Uppdaterat 150802: Leif GW Persson har släppt en ny bok, Bombmakaren och hans kvinna, så inlägget uppdaterades med denna titel.

Uppdaterat 151030: Har lagt till lite mer text, exempelvis om filmatiseringen av böckerna, skrivit om en del av texten och publicerar om inlägget.

Uppdaterat 160924: Har lagt till en nysläppt bok, Kan man dö två gånger?

 

Bilden kommer ifrån SVT.

Caféer

Detta inlägg om caféer publicerades 17 februari 2016 för första gången. Nu är det omgjort lite och publiceras ännu en gång.

Började dagen idag med att ta en kopp kaffe på en av stadens caféer. När jag satt där så funderar jag lite på tillvaron just då och insåg att jag skulle vilja tillbringa mer tid på det sättet, kanske till och med ha ett arbete som jag då och då kunde utföra på ett café.

Tillbringa tid på caféer

Anledningen till att jag hamnade där idag var att jag skulle jobba lite extra. Jag har egentligen ledigt den här veckan men chefen undrade om jag kunde hjälpa henne i några timmar idag. På väg till jobbet så hörde hon av sig och sa att hon var lite försenad. Då beslöt jag mig för att besöka min favorit av alla stadens otaliga caféer. Det ligger trots allt mindre än 100 meter i från min arbetsplats.

Det är ett tag sedan jag var på detta café och jag blev positivt överraskad över hur fint det har blivit sedan deras senaste ombyggnad. Jag blev också överraskad över hur mycket folk det var där. Detta trots att klockan inte ens var 09.00 när jag kom dit. Det är tydligen fler som har förstått tjusningen i att ta en tidig morgonfika.

Tillbringa dagarna på ett café

För när jag satt där och smuttade på min cappuccino så tänkte jag att så här skulle jag vilja starta flera dagar. Kanske inte varje dag (det skulle bli dyrt) men någon dag då och då. Nu är det lite svårt för min del eftersom jag börjar i normala fall jobba en 30 minuter innan detta café öppnar på morgonen. Men jag vet att det kommer att komma dagar inom kort då jag kommer att börja senare. Med andra ord som gjort för ett morgonbesök på detta café igen.

Jag skulle faktiskt kunna tänka mig att arbeta några timmar på något av stadens caféer. Till exempel det jag satt på idag. Det vore grymt kul och intressant att sitta och jobba i några timmar. Smådricka på en kopp kaffe och kanske tugga på en smörgås eller liknande. Tyvärr så har jag inte den typen av arbete som gör att jag kan göra detta. Kanske vissa arbetsuppgifter skulle fungera men jag är ändå i behov av att finnas på min arbetsplats under hela tiden som jag arbetar.

Det är trist, väldigt trist, för att kunna sitta på något av alla caféer och jobba några timmar i veckan hade varit kanon. Nu får jag passa på att ta en morgonfika de dagar jag har chans till det. Tror att den 9 mars är nästa tillfälle.

Foto via Visual Hunt

Arbetsglädje

Jag läste ett citat för en tid sedan som fick mig att tänka på arbetsglädje, på hur viktigt det är att man har kul på sitt arbete och trivs med det man gör. Upplever man detta så är jag övertygad om att man också då gör ett bra jobb.

Arbetsglädje

Citatet jag läste kom ifrån den i år bortgångna Olle Blomqvist, mannen som en gång i tiden startade upp postorderföretaget Ellos. Det han sa var följande.

Det är glädjen som är den viktigaste drivkraften

Och detta stämmer ju så otroligt bra. Trivs man på sitt arbeta och känner arbetsglädje under tiden man arbetar så gör man dels bättre i från sig och levererar bättre resultat. Dels så orkar man också prestera bättre, jobba mer och leverera mer.

På mitt förra arbete, det jag hade innan det jag har nu, där jag arbetade med Internet så kände jag ingen arbetsglädje. Visserligen så var det kul den första tiden men det avtog väldigt fort. Under den större delen av tiden jag jobbade där så vantrivdes jag och jag kände ingen som helst arbetsglädje. Under de förhållandena så var det inte så lätt att göra ett bra jobb, hur intresserad jag än var av själva arbetsuppgiften. Motivation fanns inte där helt enkelt.

Nuvarande situation

Nu på mitt nuvarande arbete så är det tvärtom. Där är det kul att jobba, jag trivs grymt bra och känner en stor arbetsglädje. Alla mina kollegor är grymma, trevliga och de brinner verkligen för det som de gör, Allt det smittar av sig och det är oerhört inspirerande att jobba där.

Visserligen finns det dagar då det inte är så kul, så är det väl på alla arbetsplatser. Men överlag är det bara positiva känslor med mitt nuvarande arbete. Jag har skoj där, jag trivs betydligt mer än vad jag vantrivs.

Nu på min nuvarande arbetsplats så har jag visserligen vissa uppgifter jag skall göra. Men jag är rätt fri i hur jag gör dem och lite också också i när jag gör dom. Jag behöver visserligen vara tillgänglig för andra under hela arbetstiden, men vad jag arbetar med under tiden är valfritt.

På mitt förra arbete så var det mer som att vara en liten robot som gjorde nästan samma saker den ena dagen efter den andra. Visst hade jag ett ansvar men när det gällde att utföra arbetet så fanns det inte mycket svängrum, det fanns oskrivna regler för hur jobbet skulle utföras.

Så att känna arbetsglädje är oerhört viktigt. Känner man det så trivs man bättre och man gör ett bättre arbete. Glädjen får man ifrån kollegor, arbetsplats och arbetsuppgifter ger en så mycket i drivkraft. Klaffar allt det är det en fröjd att jobba.

Fotokredit: KatieKrueger via VisualHunt.com / CC BY-NC

Drivkrafter

För en par år sedan var jag med och lyssnat på en som pratar om drivkrafter. Med andra ord vad det är som egentligen driver oss framåt och motiverar oss till olika saker. Egentligen så tyckte ha nog innan att detta inte var något för mig. Anser ärligt talat att det är lite smått flummigt om jag skall vara ärlig. Men jag har ändrat mig en hel del måste jag erkänna. Det var faktiskt rätt intressant att höra lite om dessa drivkrafter som finns.

Vilka drivkrafter har jag?

Vi fick börja med att göra en liten test som gick ut på att vi skulle betygsätta 24 olika påståenden om olika saker och ting. Sedan skulle man summera ihop poängen vi hade satt till sex stycken grupper. Dessa sex olika grupper var vart och ett en drivkraft. Sen så skulle vi se vilka två av dessa sex som fick högst poäng, det var de drivkrafter som drev oss framåt.

Mina två drivkrafter som fick högst poäng var den teoretiska drivkraften och den individualistiska drivkraften. Tyckte först att ”jaha, kan det här stämma”. Men när vi sedan fick veta mer om vad de olika innebar så förstod jag att det var slående rätt för min del.

Ta bara det som gäller för den teoretiska biten, att en sådan är intresserad av fakta och att samla in information och vill skaffa sig kunskaper för att utvecklas. Det är ju precis så som jag är. Att man dessutom som begränsning har att man ibland kan gräva ner sig i detaljer och har svårigheter att hantera praktiska problem, det stämmer verkligen på mig.

Den drivkraft som fick näst högsta poäng för mig var den individualistiska drivkraften. Det som kännetecknar en person med denna drivkraft är bland annat att den personen vill ha kontroll över sitt liv. Han vill ha frihet i sitt agerande och är tävlingsinriktad. Detta kanske inte stämmer helt och hållet men i alla fall till en viss del.

Nu så var detta i och för sig min sekundära drivkraft och inte den som driver mig mest. Så det kanske inte är så konstigt då att den teoretiska stämmer mer in på mig än den individualistiska.

Vilka andra drivkrafter finns det?

De fyra andra drivkrafter som finns och som jag inte fick så bra poäng på är Traditionell, Praktisk-ekonomisk, Estetisk samt Social. Det var i den ordning de rankades för mig med den traditionella som nummer tre. Den social som sista och sjätte av de olika drivkrafter.

Fotot kommer ifrån Pixabay och är taget av WimdeGraaf

 

Risker

Läste en sak idag som fastnade på min hjärna direkt. Det var ett engelskt citat som stod tryckt på en tröja och det löd: ”The riskiest thing is to take no risks”. På svenska så blir det ungefär, fritt översatt, ”Den största risken man kan ta är att inte ta några risker”.

Risker man måste ta

Denna strof fastnade som sagt på min hjärna och jag har tänkt på den en hel del under dagen. Först så lätt det lät banalt tyckte jag. Men ju mer jag tänkte på det ju mer insåg jag att det stämmer ju verkligen. Man måste våga riskera något, tar man inte den risken så kan man aldrig lyckas.

För det är som alla säkert vet att man måste våga ta en eller flera risker här i livet. Våga göra något som man kanske inte vågar egentligen. Det är säkerligen oerhört nyttigt att våga ta det där steget som egentligen känns skrämmande och som man fruktar enormt mycket. Men man måste våga ta det ändå, man måste våga ta risken.

Ibland kanske man lyckas, ibland (och kanske oftast) misslyckas man, men man har i alla fall försökt. Det är ju så att det är av alla misslyckande och motgångar som man lär sig saker, som man växer av och som man får sin erfarenhet av. Utan att ta risker och ge sig ut på främmande vatten så får man svårt att nå misslyckande och i sin tur svårt att växa som person.

Våga ta risker

Man måste helt enkelt ta en och annan risk och våga misslyckas en och annan gång för att nå framgång, Utan att ta några risker så får man det svårt att lyckas här i livet. Man kan inte rida på framgångar hela tiden. Man kan inte bara gå den säkra vägen, det inger bara en falsk trygghet, Man måste riskera lite. Man måste våga för att vinna och för att växa som person.

Så visst stämmer det, den största risken man kan ta är att inte ta några risker alls. Man vinner inget på att vara feg.

Måste nog skaffa den där tröjan tror jag.

Fotot kommer ifrån Pixabay och är fotograferat av inspiredimages.